Av två veckors levande självmord som jag nu känner för att kalla det...så är fas ett avklarad. Gå upp onormalt tidigt för att vara ledig på ett lov, invägning och kaffe utan socker...ja börjar alltid min dag med kaffe och socker men inte nu längre!

 

När jag vakna tänkte jag göra som jag alltid gjort, oavsett om jag varit ledig eller gått i skolan..go back to drömmarnas land. Sen kände jag efter, är det så jobbigt ? Nae, bara att resa på det feta arslet och insé att jag gör de här för att jag vill. När jag har kommit in i den här vanan sen är det ju en jävla bra grund inför tredje och sista året..att komma upp tidigt.

 

Och ja jag känner mig lite som en deltagare i biggest loser nu, jag har en sån där megavåg hemma på en scen med stora siffror som räknas upp i pounds brevid mig i höga pipljud !...Men neeej de har ja inte idiot.