Betrothal
Då satt vi i ett varsitt pippitält med en tunnel mellan varandra och levde ut livet i en fantasi med hjälp av dockor, mini människor som var perfekta samt gjorda av plast. Vi själva var inte perfekta, vi var ganska udda vänner faktiskt. Men det gjorde inget, de var snarare bra. Bättre än bäst och vi umgicks från morgon till kväll, varje dag, hela sommrarna. Du var äldre och min första förebild. Vi lyssnade på din musik och pratade om killar, som då betydde så mycket ! Vi spelade kort och du fick alltid lära mig samma spel varje sommar eftersom jag alltid glömde. Än idag har jag glömt, spelen alltså. Men minnerna glömmer jag inte i första taget, även fast varje morgon, dag och sommar inte längre är desamma. Killarna byts ut mot killen och nu behöver vi inte använda oss av spådomar längre, för du har funnit din och jag brast upp i ett leende följt av massa tankar. Vart i helvete tog tiden vägen, tiden då vi satt på den bruna filten och lyssna på musik, då vi hoppade mot vågorna och skrattade åt allt. Jag har ingen aning men vad som än hände och händer så är jag så jävla glad för det som var och minnerna ska jag tänka på för att alltid minnas kvar !
Trackback