Bosatte mig på altanen med en kopp mörkrostat kaffe, cigg och Julia Stone i lurarna på tillräckligt hög volym. Inget överröstar hur regnet landar på plasttaket för att sedan porla ner och bilda ett poröst vattenfall utmed takets slut. Jag läser krönikor, men överväger att gå upp till rummet som jag nyligen inrett för kvalitetstid, dvs. skisser, foto och läsning. Estetrummet som Jonas kallar det. Jag vill fylla det med fotografier och känsla, på så sätt är de vita kala väggarna en bra inspiration. Det är väll det nyttigaste sättet jag lugnar nerverna på, kreativ sysselsättning. Som terapi för själen.