Var sjukt skönt att träffa Julia igår, de blir liksom en annan grej att ses när man träffas så sällan. Vi pratade om allt, djupt som ytligt, roligt som tråkigt, framtiden och gamla minnen. En tanke som kom upp var de här med att man inte känner hur man förändras men om man kollar tillbaka på när man gick i 9an, 15 år och skulle precis börja gymnasiet, så är man nästan som en helt ny person. Jag kommer ihåg klassresan till gotland, sista skidresan till romme och man va i en helt annan kompiskrets än vad man är i nu. Det har bara gått 3 år, vem är man 2016. Men Julia inflikade också att lite har man ju kvar sen den tiden, vi har ju inte blivit några jävla societetstanter liksom, pjuh!